1 år idag!
Idag har min älskade lilla bebis funnits i mitt hjärta och mina tankar i ett år. I 9 månader som "bebisen" och sen som Jonathan.
För ett år sen kissade jag på ett test som när jag höll det i min hand visade ett plus. Jag var så säker på att det skulle vara negativt, men när plusset kom fram kändes det helt rätt. Skrämmande och underbart på samma gång. Handen som höll testet började skaka som jag aldrig sett den göra förr.
Det har gått ett år, men den känslan kan jag fortfarande komma ihåg. Det kändes som en film. Det kändes inte som jag.
Samuels min kommer jag heller aldrig glömma.
Senare den dagen kom pappa hit av nån anledning. När han åkte sa Samuel "Hej då!" högt och sen viskade han "morfar"... :) Pappa har namnsdag idag, Hans. Det heter även min farfar, fast i förnamn. Jonathan fick sitt mellannamn Hannes, för att det är nästan som Hans och vi fick reda på det på Hans-dagen.
Rätt svar

Shopping

Men..
Tisdag, 15 veckor.
Annonsen..

Jag ger upp...
Vacker morgon!
Händer och fötter förevigade

Bröllopstårtorna.


3 månader och 2 dagar.
Tittar på "livet på BB" på femman. Det känns som om det var igår jag var där. De andas så otroligt mycket lustgas i det programmet. Jag såg fram emot att prova det, men när jag var där hade jag inte en tanke på det. De frågade nån gång om jag ville ha, men jag ville inte tappa min sinnesnärvaro.
Jag tänker fortfarande mycket på förlossningen. Att det blev så bra till slut. Det jag var rädd för var att inte minnas i efterhand, jag drömde mycket mardrömmar om det. Och jag var rädd för att få panik och tappa kontrollen. Men inget av dem hände. Säkert tack vara profylax-andningen. Det är verkligen den bästa kurs jag gått. Jag är glad att jag inte tog lustgas. Jag minns allting in i minsta detalj, och minns exakt hur jag kände och tänkte när jag första gången tittade på min son. Hade inte velat vara hög som ett hus och ha minnesluckor.
Och lille Jonathan växer och växer. Han fick vaccinationer i onsdags. Han skrek när han fick sprutorna, men det gick bra att lugna honom igen. Han är så söt när han plutar med underläppen. Sen var han febrig och gnällig. Han ville äta varannan timme, dels för att han säkert var törstig av febern. Och dels för att han ville trösta sig. Det var ju bara att ställa upp och låta honom. Så jag var ganska slut jag med. Dålig sömn och all energi till att producera mjölk. Men vad gör man inte.. ;)
Nu har han återhämtat sig och är vanliga glada Jonathan. Han har börjat "prata" jättemycket. Högre och högre för varje dag. Han pratade med sänglampan en lång stund igår. Och varje gång han får syn på mig så ler han med hela ansiktet. Kärleken är otrolig.
Dåligt humör..
Känner mig bara irriterad och lättretad.
Går även och tänker på olika saker, speciellt en sak som jag tänkt på länge. En sak som sticks när man tänker på det. Så man slår bort och skjuter ifrån sig.
Jag måste göra något vettigt snart innan jag blir tokig.
Ännu en dag.
Jag sitter med en tårtbeställning som jag försöker få till. Jag tycker kunder som inte vet vad de vill ha är märkliga.. Men men. Jonathan ligger på golvet och tittar sig omkring.
Samuel snickar på sin systers hus.
Vi bestämde igår att vi ska ta en liten skåne-tripp på torsdag. Vi ska hälsa på farmor som jag längtat otroligt mycket efter. Vi ska sova hos min "faster" Lotta i två nätter. Mamma och pappa sover hos farmor. Karin och Tuva ska också med och de ska sova hos Lotta de med.
Jaha nu vill plutten äta.. :)