En månad kvar!

Idag är det en månad kvar till julafton!
Jag tycker nog att tiden innan är nästan ännu mysigare. När man bygger upp lite förväntningar och går och räknar ner. Och allt som ska bakas och pyntas.. Mmmm.



Är bara rädd att få influensan. Och att det skulle förstöra hela julen. För jag skulle garanterat kunna få det den 23e dec och sen bli av med den lagom till ledigheten är slut, om man överlever öht. Jag kommer förhoppningsvis få vaccin på tisdag. En på jobbet har halva släkten sjuk. Jag börjar verkligen känna mig paranoid och hypokondrisk. "har jag inte lite feber nu.."

Annars är det lugnt. Anna har inte fått barn än. Börjar bli dags nu tycker jag.




Usch vad hemskt.

Lyssnar ibland på dokumentärer på radion. Rätt bra att jobba till, beroende på vad jag håller på med såklart..
Gårdagens dokumentär från P4 var verkligen hemsk. Satt med tårar brännande bakom ögonlocken flera gånger. Nu vet jag inte om jag är mer känslosam än andra. Kan vara så.
Vill ändå lägga ut det som ett lyssningstips. Jag tror att det är hörvärt (finns det ordet?)

Dokumentären heter Hur är det att leva när man vet att man snart ska dö?
http://www.sr.se/cgi-bin/P4/kanalarkiv.asp?ProgramId=3103&NrOfDaysInArchive=30

Ibland måste man höra om andras öden för att inse att man har det så förbannat bra. Trots alla mindre krämpor och allt man är missnöjd med. Jag behöver i alla fall höra såna här saker för att kunna njuta mer av mitt.

Detta regnande..

Man blir ju tokig.
Speciellt allt vad gäller hästarna.
Man går i lera till knäna när man ska gå in eller ut ur hagen och det gör ju de också. De står i skiten hela dagarna.
Man gör inget annat än torkar täcken. Hänga upp blöta, ta fram torra. Nästa dag samma. Och försöka hålla dem rena är inte kul, speciellt inte när man har en rullgris.

Kan det inte frysa på snart?

Men jag är så tacksam för att vi fick en så fin lördag. Jag hann med att vara ute och gå i solen. Sen hämtade jag granris till verandan. Ljusslingan fick komma upp en vecka för tidigt, för jag ville ha lite mysigt i allt trist regn. Stakar och stjärnor och julgardiner får vänta tills på lördag.

Idag fyller Samuel år. :) Han fick frukost på sängen imorse. Och paket. En FBK-mugg, godis och presentkort på massage. Ikväll ska han få resten.. Får väl se om min syster Anna ringer från BB idag. Misstänkte redan från början att bebisen skulle titta fram på Samuels fördelsedag. Får se.

Idag ska jag försöka komma härifrån lite tidigare så att jag hinner baka lite kladdkakor och sånt.. Vi ska ha lite kalas idag med. Mamma, Pappa, Kerstin, Johan, Mats, Karin och Vilmer var och firade igår. Idag blir det Samuels mamma och syskon.

Imorgon är det en vecka kvar till första december. Och då hade jag tänkt skriva ett riktigt spännande inlägg.
Men sen tänkte jag att jag lika gärna kan göra det på måndag nästa vecka. En dag hit eller dit..

Tankar om Sverigedemokraterna

På nyheterna sa de att SD skulle blivit vågmästare i riksdagen om det var val idag. Och att deras ökade popularitet beror på all uppmärksamhet i media nyligen. Och därmed underförstått att det var dumt av aftonbladet att publicera deras debattartikel för ett par veckor sen.

Jag menar att man inte kan skylla på media för att de får fler röster.. Jag skulle tro att de flesta som kommer att rösta på SD gör det för att de är så missnöjda med de andra alternativen. De vill markera att alla andra alternativ är skit, men förstår inte att det kan bli fel att markera på det sättet.
Sen kan man ju undra om allt som händer i invandrartäta förorter tex rosengård påverkar. Det blir ju värre och värre och de som vill stoppa det får såklart röster. Samma sak med den ekonomiska krisen, SD menar ju att Sverige inte kan ta in mer invndrare, för vi har ju inte ens jobb till alla svenskar. Hur lockande låter inte det i de arbetslösas öron? Det är ju DE sakerna som gör att de får fler röster, inte att man väljer att publicera deras artikel. Jag tycker det var rätt av aftonbladet att publicera den, för jag tycker att alla ska få göra sina röster hörda. Man behöver ju inte hålla med.

Och om de andra partierna blir sura för att SD får medieuppmärksamhet, gör nåt själva då! Visa vad ni har att kontra med. Visa vad ni står för och varför man ska rösta på er..

Att försöka vända något negativt till positivt.

Den senaste veckan har varit ganska... omtumlande.
Jag vet inte hur mycket detaljer jag vill skriva här, men det handlar inte om min familj, djur, nära och kära.

Fick höra ett tråkigt rykte i fredags och fick det berkräftat igår.
Hela min kraft går just nu åt att vända det tråkiga till något bra, som i stället stärker mig. Men det går inte. Jag försöker, men det gååår inte.

Jag kan inte förstå hur jag ska kunna stå ut.
Blir bara irriterad hela tiden och det kryper under skinnet på mig. 
Känns väldigt bra att veta att jag på något sätt har en plan B och att jag inte är fast resten av livet.

Usch vad jag är kryptiskt.  


Ingen vidare otur än..

Jag har efter några veckors framflyttning med dåliga ursäkter bokat en läkartid.
Jag ska ju kolla upp mitt hjärta en gång om året och det var i nov-dec som jag var där.

När jag sökte den vården gjorde jag det genom en (jättebra) försäkrning som Structor har för sina anställda. Det gick snabbt och smidigt att få tid och det var ju inget köande alls egentligen. Det var hos Capio läkargruppen. privat vård som säkert är dyr. Men jag betalade inte en krona.

Nu har jag varit så rädd att jag inte ska kunna gå till samma läkare för att jag inte har råd. Och för att behöva krångla med att få en remiss till den offentliga vården och vänta och förklara problemen igen. Dessutom vill jag ju helst att samma läkare ska jämföra bilderna, så att han kan se en skillnad.

Nu har jag samma försäkring igen på mitt nya structor-jobb, men var rädd att det skulle bli en ny försäkrning och att detta skulle räknas som en befintlig skada som inte försäkrningen täcker. Men nu verkar det ha löst sig, för min "förra" försäkrning betalar den här "skadan" fram till 2013. 

Så nu har jag beställt en tid hos Dr Bertil Borgencrantz på Capio, hjärtspecialist. Och försäkrningen betalar. Nu är det enda jag behöver oroa mig för är vad undersökningen visar. Vet inte än vilket datum det blir.

Försvarstal till Ullared.

Jag älskar Ullared som visas på kanal 5. Det är underhållning på hög nivå.
Jag älskar även att vara på GeKås. Och jag står för det också. Och jag blir riktigt förbannad på alla som snackar en massa skit om Gekås. Eller, de snackar skit om att handla "på ullared". Ullared är orten era idioter! Måste bara avreagera mig lite.

"Det finns bara skit där"
Eh. Nej det finns massa bra kvalitetssaker och en viss del skitsaker. Det gäller ju att kunna sålla lite. Det finns ju märkesgrejer där också, tex massa grejer från Sagaform, till betydligt bättre priser. Köpte 4 whiskeyglas, jättefina, för 80 kronor. INte billigt för att vara Gekås, men betydligt billigARE än i vanliga affärer. För EXAKT samma vara. Mats hittade nån datamus för 199 kr som kostar 699 på expert. EXAKT samma. Och även om saker inte har känt märke kan de vara bra ändå.

"Man kan köpa samma saker på Rusta och ÖB"
NEJ. Vadå, jag skulle aldrig köpa kläder till mig själv på ÖB! Tvål och sånt, visst. Men annars, nej.

"Man kan inte köpa deras hästtäcken"
Jaha. Ok. Jag vet ju bara att mina hässtäcken och hästsaker är bra. Återigen; kolla på sakerna innan man lägger dem i vagnen. Och mitt Bucas-täcke är bra mycket sämre än liknande från Gekås. 

"Helt sjuuukt att köa för att få komma in, köa i provhytter, och sen i kassan."
Jag har (peppar,peppar) aldrig på alla turer till ullared stått i nån annan kö än den i kassan. Och då max en kvart.

Jag är helt övertygad om att de som säger att alla som åker till Ullared är white trash bara är avundsjuka. För att vi kan ha kul och shoppa billigt utan att skämmas. Och för att de blir så sura när de inser att vi kan köpa exakt samma saker som dem för mindre pengar.




Det blir aldrig som man tänkt sig.

Istället för en trevlig helg hade jag en helg där jag mådde skit.
Natten till lördagen började jag få ont i huvudet. Var uppe mitt i natten och kräktes. Kräktes blod för första gången i mitt liv. Grinade.

Vaknade på lördagen och insåg att Samuel också var dålig och kräktes. Han hade varit ute dagen innan, men han hade inte drucklit alls mycket och kände sig aldrig påverkad. Han brukar aldrig bli dålig. Han hade också jätteont i huvudet.

Jag kräktes också. Sen hade jag så ont i huvudet att jag höll på att dö. Kunde ju inte ta alvedon när magen kråpnglade så. Torbjörn var så snäll och åkte och köpte cola, blåbärssoppa och alvedon suppar. Kunde inte tacka honom nog. Nån som också ska tackas är Emelia som tog hand om lilla pållen.

Så vi låg helt utslagna i sängen till klockan 14. En kvart senare var Karin och barnen på plats för att leta tomte. Jag följde med dit och höll god min. Mådde bättre en liten stund. Sen efteråt fick vi skippa fikat, för då var det dags att börja kräkas igen.

Samuel mådde bättre. Vid sjutiden lyckades jag få i mig några varma mackor. Och här snackar vi rostisar med smör och ost, absolut inte minsta brunt på dem och skära bort kanterna. Efter det mådde jag bättre. Vi kollade på dansbandskampen.

På söndagen mådde vi som vanligt igen, men jag känner mig ändå snuvad på en ledig dag. Jag vet att jag klagar så mycket här nu, men jag vill av nån anledning ändå komma ihåg alla såna här tråkiga saker också. Då vet man när man mår bra sen.


Så trött!

Usch vad jag är trött!
Jag sitter på jobbet och känner hur huvudet är tungt som en sten.
När jag lägger mig på kvällen tar det aldrig mer än fem minuter att somna. Fråga Samuel om ni inte tror mig.
Och på morgonen hör jag inte klockan. Samuel får väcka mig.

I natt drömde jag till och med att jag sov med huvudet mot skrivbordet på jobbet.

Det ska bli skönt med helg nu. Börjar längta hem.
Det kommer bli en lugn helg med mycket sovande. :)

Imorgon ska va ha vår lilla mossplockning. En tradition där vi går och plockar vitmossa med alla barn. Och sen dyker helt plötsligt tomten upp i skogen. Och barnen får se honom på håll och vinka till honom. De brukar bli otroligt uppspelta och det är så kul. Så får man mossan fixad till julpyntet också. Sen efteråt är det fika hos Samuela mamma. Julmust, lussebullar och pepparkakor mm. Vet inte hur länge de haft den traditionen, men jag vet att Samuel fick vinka där när han var liten. Milo brukar alltid bli väldigt orolig när tomten inte följer med hem. Av nån anledning verkar han ha träffat tomten för...


Vad bra det går.

Skulle ju komma igång här, men det har ju blivit rätt dåligt med det.
Har ju börjat jobba. Har avklarat snart tre veckor. Det går bra och jag trivs.

Det som känns tråkigt är att jag var så van vid att vara hemma jämt. Man kunde gå en timme varje dag med Milo och hinna pyssla med Blüthner osv. Sen städa och hålla fint utan att det var jobbigt. Laga mat i lugn och ro. Se till att man hade allt man behövde ha hemma. Titta på tv och göra roliga saker. Umgås med folk!

Nu är det mera, vakna, åka, jobba, åka, äta, sova. Går och lägger mig nio och nu har vi haft så mycket att jag behövt jobba över. Kommer ofta hem halv sju. 2.5 timme fritid. Det är inte utan att man blir lite less. Speciellt när det är så mörkt ute att alla uteaktiviteter väljs bort.

Men men. Jag ska egentligen inte klaga. Nu slipper jag ju oroa mig för räkningarna. Och jag slipper AF. Det finns ju helger. Och sen är det ju en begränsad tid jag ska vara här. Det är mer synd om dem som inte har jobb. Och jag skulle verkligen inte vilja vara arbetslös igen.

Jag försöker lösa mitt dåliga samvete gentemot Blüthner med att leta medryttare. Men vem vill rida hos mig liksom. Jag bor mitt ute i skogen utan bussförbindelser. Jag har inget ridhus, inte ens bana. Då spelar det ingen roll att det är gratis och att det är en jättesnäll häst. Men men. Jag får hoppas att det finns nån.
Om nån känner nån; HÖR AV DIG.




Skön söndag

Började med att jag vaknade vid 8 som vanligt. Samuel gick upp och släppte ut katterna.
Sen låg vi kvar i sängen och pratade en stund. Jag fick frukost på sängen. Varm Oboy och ostmackor.
Jag låg kvar i sängen medan Samuel städade lite och tände i pannan.

Sen rensade vi ur skafferiet och fick återigen en bra ordning där inne.

Sen åkte Samuel och då passade jag på att baka muffins. Något gick snett med äppelmuffinsen, de blev inte gräddade av nån anledning. Så jag gjorde chokladmuffins också, som blev jättebra. Det tog säkert 2 timmar totalt, vilket är helt sjukt.

Samuel kom hem och gjorde mat. Det blev fläskschnitzel i gräddsås med franska örter och kokt potatis och kokta grönsaker. Perfekt.

Efter maten åkte Samuel igen och då passade jag på att gå en lång skön promenad med Milo. Kom nyss hem och tog en chokladmuffins och mjölk. Nu tror jag att jag ska plocka lite i trädgården och sen stallet. Ikväll blir det (som vanligt på söndagarna) ett varmt skönt bad med tända ljus. Kanske lite tv efteråt medan håret torkar. Vill inte se ut som ett troll imorgon, första dagen på nya jobbet..


Det bästa fyndet.

Det bästa fyndet på ullredresan var helt klart ett par lila mysbyxor i plysch eller vad det heter.
Det är kanske det bästa fyndet all time och jag ångrar djupt att jag inte tog ett par i varje färg. Minst. Det kostade ju bara 99 kr också..

Alla andra mysbyxor jag köpt på gekås har jag tröttnat på för att mudden i midjan har varit så bred. Så den viker sig och krånglar. Den här mudden är mjuk och bra och ingen direkt jätteåtsmitande resår. Jag kommer att leva i dessa byxor. När de är i tvätten går jag i trosor. Hoppas klädkoden på nya jobbet inte är för strikt.

Det vore ju kul med en bild på byxorna, men mina lår gör sig inte så bra på bild.
Jag ska tänka på saken.

Annars var det ju såklart en massa andra fynd också. Lite kläder, massa julklappar, CD-skivor, julklappspapper, några tomtar och ett fint hjärta man sätter ett värmeljus i. Går ju inte att räkna upp allt. En våg köpte vi också. Vi har aldrig ägt någon, men den här var så fin. (Fast vad gör utseendet på vågen, när man ändå bara tittar på siffrorna..) Handlade för ca 5400 kronor. Och jag hade hoppats på att hålla oss runt 5000 så det är faktiskt mer än godkänt.

Nu ska jag ut och rasta hunden och ikväll blir det Yoga. Iförd mina nya byxor. ;)

Dags att väcka bloggen igen?

Nu är det hög tid att börja blogga lite igen.
Mycket har hänt sen sist jag skrev.

Bland annat så fick jag reda på igår att jag har fått ett nytt jobb. Man tackar.
Det är i Karlstad och jag ser väldigt mycket fram emot att börja där. Jag sätter igång redan på måndag.

Annars så rullar livet på. Katterna har blivit större och kastrerade. Milo är goare än nånsin. Blüthner har varit så stel i kroppen och jag vet inte varför. Han är ju visserligen inte purung, men ändå. Man oroar sig ju ändå.

Den här veckan är det älgjakt för fullt här i skogarna. De har skjutit en tjur. Det bästa med älgjakten är att Samuel är hemma. Och att vi alltid passar på att ta en tur till ullared. :) Ska dit imorgon och jag är så överladdad. Vi åker i natt vid 3-4 nångång. Sen shoppar vi loss hela dagen imorgon. Gött! Ska förbereda lite matsäck och skriva en liten lista på saker som ska inhandlas. Jag älskar verkligen att åka till ullared och framföralt gekås. Jag förstår verkligen vad det är moster har pratat sig varm om i alla dessa år.

Jag återkommer med ullaredsberättelsen. Bilder på fynd också kanske...
Från och med nu så kommer bloggen uppdateras. Och jag kan redan nu utlova en liten överraskning, som jag håller på ett tag till. ;)

Så här är det.

Jag skriver på en annan blogg. En lösenordsskyddad familjeblogg där vi syskon och mamma och pappa skriver. Så där skriver jag allt jag vill skriva om.

Det var kul att ha den här bloggen och någon gång kanske jag får lust att skriva mer.
Varför jag inte skriver är en kombination av att jag inte gör så mycket intressant och att jag vill hålla saker för mig själv.

Jag har egentigen sååå mycket jag skulle kunna skriva om, men det skriver jag i en hederlig dagbok istället. Just för att jag vill ha det för mig själv, allt i livet är inte "blogg-material" i mina ögon. Vissa kanske kan blogga om allt, men inte jag.Jag kanske har en större personlig sfär, vad vet jag? Eller att mannen i mitt liv har en stor personlig sfär han med.

När allt jag vill skriva om är detsamma som allt jag inte vill blogga om, så dör ju bloggen.
Logiskt. Och det är precis så jag känt de senaste tre-fyra månaderna.

Hur som helst. Jag skriver det privata på papper och de små vardagliga sakerna på familjebloggen.
Om ett par månader eller mer kanske det finns saker jag vill dela med mig av igen.

Men just nu ska jag fortsätta med att vara en hemlighetsfull person.

Vi väntar också smått!

Ja, idag kan jag härmed berätta att även jag och Samuel ska få en tillökning av familjen!

Nu är vi ju fyra.
Men redan ikväll blir vi sex!

För vi ska hämta två små kissekatter idag! Ska bli jättekul. Jag har aldrig sett mig som en kattmänniska, men jag vet att jag kommer att gilla dessa små krabater. Det är två bröder som är 13 v.

Vi har två preliminära namn, men vi måste kolla på kissarna live först. Se om namnen passar. Det finns en bild på dem på blocket.
http://www.blocket.se/orebro/Kattungar_22171652.htm?ca=8&w=1

Självklart ska jag ta bilder på dem jag också.

Så roligt så!
Ännu roligare vore att veta hur många som började läsa och trodde att jag pratade om en människobebis.. :)

Va förresten ute igår. Karlskoganatta. Något av en flopp va? Men jag hade kul. Nästan för kul.
Men jag mår ju inte dåligt idag så det är rätt lugnt. Ska dock inte köra något idag. Innan var vi på Parken Zoo. Alltså, vi hade ju inte förfest där. Men det var också kul. Har massa fina bilder därifrån men jag orkar inte fixa med det ny.

Mat nu. Korv med pommes. Klassiskt dagen efter.

Utepremiär!

Ikväll fick hästarna stå ute för första gången.

Lite senare i år pga att han har haft sin lilla boot. Men nu är den ju av och han har äntligen 4 riktiga skor. Inga sulor fram den här gången. Vi får väl se hur det går. Men jag litar på hovslagarn.

De var lite ställda när de fick gå ner och äta lite gräs och sen tillbaka till hagen igen.
Sprayade med den där dyra insektssprayen. Ultrashield. Lägg det på minnet och köp den. Värd pengarna.
Jag såg hur knotten skingrade sig och efteråt var det inget viftande med svansen eller stampande med benen.

Jag var ute för en stund sen och gav frukost och jag slogs av vad smidigt det är att ha dem ute.
Nu ska jag ringa efter recept på avmaskning. Så att de kan få gå ner i fina hagen också och slippa deras vinterhage.

I väntans tider. :)

Jag nu har det gått så pass många veckor så nu kan jag skriva det.
Och när man bloggar så sällan som jag så måste man bjuda på lite snaskigare inlägg när man väl skriver.

Det kommer att ske en radikal tillökning i fam. vendel & co!

Jag ska bli dubbelmoster!

Båda mina äldre systrar är gravida!
Är det inte fantastiskt?! Jag är så glad för deras (och min) skull!

Anna ska få nummer 2 ungefär den 23 november.
Karin ska få nummer 4 i mitten av december.

Väldigt väldigt roligt.
Karins mage började synas rekordfort. Hon växte om Anna men nu har båda så det syns, fast på olika sätt.
Anna har mått sämre, men äter medicin. Karin mådde dåligt ett tag men det verkar bättre nu.

Syskonbarn nummer 5 och 6 är på väg...
Jag väntar och längtar efter er!

Jag kommer bli tokig

Jag har varit hemma 7 arbetsdagar. Idag är nr 8.
Och jag håller på att bli tokig.

Det finns saker att göra. Men jag förmår mig inte att ta tag i någon av dem.

Bara gör det man måste. Typ gå ut med Milo, fixa med Blüthner, laga mat, äta maten, gå på toa.
Sen sitta framför datorn. Läsa lite bloggar. Kolla aftonbladet. Blocket. Tårtgrejer.

Ha på radion så mycket som möjligt så man i alla fall hör någon annan.

Funderar starkt på att åka någonstans. Mamma kanske. Om hon är hemma. Hon har ju till skillnad från mig ett jobb att sköta...

Nej. Nu ska jag gå och ringa alla jag känner innan jag deppar ihop.

Skön morgon

Vaknade vid tio i sju. Slog på radion. Slölyssnade. Skrattade lite åt Anders. Han hade ett så dåligt skämt idag:

-Vad kallar man tvåan i en gokart-tävling?
-Surkart.

Så låg jag där och höll om min lilla hund och lyssnade på regnet och blåsten. Och hans andetag.
Slumrade lite. Vaknade igen. Och så vidare. Tills nu. Alltså i ca två timmar. Vilken lyx!

Mindre lyxigt nu dock. Ut i regnet och ta ut hästkrakarna.
Vovven får ligga kvar en stund till.


Oj vad dött.

Här var det dött.

Kan väl försäka sammanfatta.

Sista dagen: Bjöd på tårta, fick blommor och present, fick tårtbeställningar, var på harrys på kvällen.

Långledigheten: Har hållt på massor i trädgården. Känns ibland som ett evighetsprojekt. Gjorde två beställningstårtor som jag sålde. Kollade på fotboll. Mats sov över här.

Fösta dagen på semestern: Storhandling på kronhallen. Bakade omelettmuffins och äppelmuffins.

Andra dagen på semestern: Shopping i örebro. Köpte hela tre par byxor. Och shorts och tröja till Samuel. Och present till Siri.

Och i dag då: Ska jag till lekhyttan med Emelia.

Jag har fullt upp. :)

Tidigare inlägg Nyare inlägg