Perfekt dag

Igår var det en riktigt bra dag, även om det var måndag. Brukar va trött o ha ont i huvudet på måndagar.

Det roliga började såklart när jag slutade jobbet, men det är ju en annan sak. Slutade vid tjugo i fyra. Åkte och tankade vid eurostop. Stannde på willys i marieberg och handlade mat. Lyckades med att stå på den parkeringen utan att gå in på IKEA.

Sen kom jag hem, lagade mat, diskade och åt. Sen gick jag ut med milo en sväng. Det blev bara 40 min, men det var ganska lagom med mitt skavsår. Sen hade klockan blivit halv nio. Vi åkte ner till hästarna och skulle fixa inför kvällen. Tog ut dem på en promenad, grimma. Och det gick så himla bra. Blüthner va jättelugn och fin och hade skippat arab-loooken (huvudet HÖGT, svansen högt, helspänd - redo att sticka vid minsta fara) Han gick med lågt huvud och i mitt tempo. Fast stegga gick bakom och stressade. Fast hon vände hela tiden och skulle hem. Fast hon var orolig. Samuel hade fullt upp med henne, som för övrigt borde vara den lugna av dem för att hon har gått där tusen gånger. Blüthner bara gick på och verkade inte bry sig. Sen vände vi och stegga fick gå först eftersom hon hade så bråttom. Då trodde jag att han skulle stressa för att hinna ikapp, men icke. Han var så nöjd med att gå bredvid mig.

Sen gick vi om dom andra för att ta en liten trav. Trodde han skulle springa fort och han ville väl det tills han upptäckte "Shit matte, gör nåt åt din kondis! Du springer som en myra! Okej då vi tar de väl sakta då..." Så det blev lugnt det med. Sen kom samuel och stegga och sprang om oss när vi bröt av. Då trodde jag att han skulle vilja springa efter dom, men nej. Inte den gången heller. Inte ens när han såg att Stegga sprang in i hagen fick han bråttom.

Sen ledde samuel honom och jag red. WIEE.. :D Eller ja, jag satt på honom. Det gick bra det med, lika lugn. Fast hans älskade kompis sprang i hagen bredvid oss och ropade på honom. Det var kul. Sen skötte jag och fodrade o så. Sen åkte vi hem, tv, sängen.

Så det var en bra dag. Och det bästa var att det kändes som att det är så jag kommer ha det sen. Fast jag var sen hem från jobbet så hann jag massor. Jag hann med både häst, hund och pojkvän. Och allt man måste med mat och städ och så. Det kändes bara så bra att tänka att mitt liv kanske ser ut så om ett år, när skolan är klar.

Det enda som fattades är en paddock...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback