Tankar om ingenting

Först kommer man till stallet. Ser att han är helt blöt på sidan och på flera andra ställen. Ser att han har varit ännu sämre i magen. (koblajor typ) Inser att, jaha. Han har legat i bajset. 
 
Tänker jaha. jävla skit. varför blir han inte bättre. Har bytt till ett mer näringsrikt hö med mer fibrer i hopp om att det är därför.
Börjar borsta av all torv. Får ta en svamp med iskallt vatten och tvätta. Tar till slut piggborsten för o få till det lite snyggt.. Hämtar sprillans nya regntäcket. Står och tycker väldigt synd om kraken.

Sen kommer regntäcket på. Och då tänker man wow. Shit vad snyggt. Och grimma på. Wow. Snyggt. Så går man iväg lycklig.

Åker i bilen och tänker vilket fynd-täcke. Sen kommer man o tänka på hans mage. Då blir man nästan gråtfärdig av förtvivlan. Och man känner att han är så hjälplös o de är synd om honom. O vad ska jag göra.

Tänker att de kanske har med tänderna att göra, o de ska ju ses över nu i vilket fall som helst. Ringer Peter. Får inte tag i honom. Får till slut en tid den 17.

Så så är det väl. Glad ena stunden, sen ledsen, förtvvlad, lycklig. Ett enda nystan av känslor.
Ska förresten ta nåt kort på täcket..