Tankar om ingenting

Huset ska ut på annons.

Vi får väl ha det kvar som det är tills försäljningen är klar men det vill vi inte. Allt ska bort.
Vi måste ha material till att bygga nåt nytt. Inte gratis = Måste ta från det stallet.

Det ska bli jättekul att slänga ner två skrindor hö och köra bort det till svärmors loge. Och återigen släpa och stapla.
Det ska bli jättekul att riva ner hagen igen.
Det ska bli jättekul att ta bort flera veckors arbete som vi la ner förra året.

Det ska framförallt bli jättekul att inte ha nåt stall att ta in hästarna i nu på ett tag.

Får tänka "vad bra att ... " istället.

- Vad bra att vi inte byggde en sadelkammare.
- Vad bra att vi inte bytte fönstren.
- Vad bra att vi inte faxade vattenkoppar.
- Vad bra att vi inte tog hand om deras trädgård.
- Vad bra att vi inte hann slänga upp mer hö.
- Vad bra att det är sommar och hästarna är ute.
- Vad bra att vi inte gjorde nåt i garaget.
- Vad bra att vi inte byggde nåt tak till torven.
- Vad bra att min svärmor har mycket mark och en loge.


Som sagt. Försöker tänka positvit. Men nu önskar jag att jag bara för en dag fick vara stålmannen. Då skulle jag vara så stark att jag kunde lyfta min container på raka armar. Sen med enkelhelt kasta den i en perfekt formad båge mot huset.
Och skylla på en tromb.

"I'M FINE!" (Ross, Friends)