Här blir inga barn gjorda.
Det uttrycket används ju en del. Samuel har alltid sagt så när han vill att vi ska sätta fart med dagens sysslor.
Men nu om han säger så nu svarar jag; jo ett barn blir visst gjort. Även om jag sitter kvar och slöar.
Min chef sa så vid frukosten nu. Och jag tänkte tanken, men sa inget. Har inte berättat för nån på jobbet än. Vet inte varför. Det bara blir inte så.. De får gå och tro att jag är lönnfet istället..
Nu börjar det mesta inför julen att falla på plats.
Vi är hyfsat klara på jobbet, så allt känns mer lugnt nu.
Stallet är superfint och pyntat. Tusen tack Emelia.
Köttbullar klara.
Rocky Roads klara.
All julmat köpt.
Allt till alla julblommor köpt, ska fixas ikväll.
Ikväll åker jag med julgrupp till hovis, och Samuel tar med till hans chefer imorgon.
Alla tomtar och pynt är uppe.
Alla julklappar köpta, nästan hälften inslagna.
Granen står på upptining i källaren.
Kvar att göra:
Ikväll:
Göra julgrupper.
Åka till Ulrika med julgrupp.
Fixa lite tall- gran och enris.
Slå in julklappar
Stryka duk till matsalsbordet + byta ut dynorna.
Imorgon:
Göra skinkan (men den sköter ju sig själv)
Dammsuga och skura golv (ingen idé att göra det innan för det blir ju skitigt på en gång iaf..)
Lägga ut alla nytvättade mattor.
Städa toaletter.
Klä granen
Göra nejlikoapelsiner
Tända massa ljus och marschaller
Provsmaka skinkan
Vara hemma
Det är lite småsaker kvar, men inget som känns direkt jobbigt. Jag tycker att det hör till att ha mycket att stå i de sista dagarna. Men om man bara planerat hyfsat så finns det faktiskt ingen anledning att stressa upp sig. Vad är det värsta som kan hända? Att man inte hinner göra all julmat själv? Jaha, köp färdig då.
Jag känner bara att det är roligt kvar nu. Och det ska bli så skönt att inte ha mer att göra imorgon. Kvällen innan julafton ska man bara sitta och mysa och bygga upp lite julstämning och förväntan. Inte som förra året då vi åkte runt till alla möjliga med blommor och paket och allt va de va. Och mitt i allt det skulle vi fixa en gran.
I år ska jag jobba, sen ska jag åka hem. Och förbli hemma hela kvällen.
Men nu om han säger så nu svarar jag; jo ett barn blir visst gjort. Även om jag sitter kvar och slöar.
Min chef sa så vid frukosten nu. Och jag tänkte tanken, men sa inget. Har inte berättat för nån på jobbet än. Vet inte varför. Det bara blir inte så.. De får gå och tro att jag är lönnfet istället..
Nu börjar det mesta inför julen att falla på plats.
Vi är hyfsat klara på jobbet, så allt känns mer lugnt nu.
Stallet är superfint och pyntat. Tusen tack Emelia.
Köttbullar klara.
Rocky Roads klara.
All julmat köpt.
Allt till alla julblommor köpt, ska fixas ikväll.
Ikväll åker jag med julgrupp till hovis, och Samuel tar med till hans chefer imorgon.
Alla tomtar och pynt är uppe.
Alla julklappar köpta, nästan hälften inslagna.
Granen står på upptining i källaren.
Kvar att göra:
Ikväll:
Göra julgrupper.
Åka till Ulrika med julgrupp.
Fixa lite tall- gran och enris.
Slå in julklappar
Stryka duk till matsalsbordet + byta ut dynorna.
Imorgon:
Göra skinkan (men den sköter ju sig själv)
Dammsuga och skura golv (ingen idé att göra det innan för det blir ju skitigt på en gång iaf..)
Lägga ut alla nytvättade mattor.
Städa toaletter.
Klä granen
Göra nejlikoapelsiner
Tända massa ljus och marschaller
Provsmaka skinkan
Vara hemma
Det är lite småsaker kvar, men inget som känns direkt jobbigt. Jag tycker att det hör till att ha mycket att stå i de sista dagarna. Men om man bara planerat hyfsat så finns det faktiskt ingen anledning att stressa upp sig. Vad är det värsta som kan hända? Att man inte hinner göra all julmat själv? Jaha, köp färdig då.
Jag känner bara att det är roligt kvar nu. Och det ska bli så skönt att inte ha mer att göra imorgon. Kvällen innan julafton ska man bara sitta och mysa och bygga upp lite julstämning och förväntan. Inte som förra året då vi åkte runt till alla möjliga med blommor och paket och allt va de va. Och mitt i allt det skulle vi fixa en gran.
I år ska jag jobba, sen ska jag åka hem. Och förbli hemma hela kvällen.
Kommentarer
Trackback