Tankar om ingenting

Jag satt och tänkte på lite allt möjligt och insåg att det är torsdag och att jag går in i en ny vecka. Jag tänkte först 26, men det kändes så bekant. Det var lite läskigt att komma på att det var 27+0 idag. 13 veckor kvar med andra ord. Det går så fort. Det trodde man inte när man var i vecka 5, men så är det.

Läser alltid varje vecka vad som händer i magen och hur stor bebisen är. Nu väger den ca 1 kg och är drygt 30 cm lång.



Barnet ser nu ut som det kommer att göra vid födseln förutom att det är mindre och smalare. Lungorna, levern och immunförsvaret behöver fortfarande utvecklas men om barnet skulle födas nu så har det cirka 80 procent chans att överleva. Hörseln fortsätter att förfinas och fostret kan känna igen både mamman och eventuellt pappans röst

Häftigt.

Jag tänkte på igår att barnet kommer att ha ett ansikte. Det låter sjukt, det är väl självklart att den har. Men det är ändå svindlande. Den kommer att ha ett utseende. Och då kom tankar som; den kommer att kunna tänka. Den kommer att ha känslor. Det kommer att vara en person. Det är en person redan. Den svarar ju när jag kunffar och pratar. Men vad är det för en person egentligen? Nu börjar jag bli väldigt nyfiken...