Lite förvirrad..
Jag vet inte vad det är med mig idag. Natten till idag sov jag nog när jag ammade, för när jag vaknade var jag osäker på hur många ggr han hade ätit.. Och nu funderar jag på om han fick äta någon gång efter 13? Eller om han somnade ändå.. Det spelar väl ingen roll egentligen, han lär säga till om han vill äta..
(Nu fick jag en iskall klump i magen för att han sovit en stund, ANDAS HAN? Fick springa och titta, och han sover så skönt.)
Det är för övrigt något jag inte var beredd på. Att man skulle bli så livrädd för döden. För att Jonathan ska dö. Eller Samuel. Eller jag själv.
Idag var vi på banken och skapade ett konto+månadssparande till Jonathan. Vi band även vår ränta på bolånet. När vi satt där så viskade Samuel: "Fan, vad vuxna vi är" Och det är vi ju. Klasskompisar från gymnasiet campar på Putte i Parken och festar i 5 dagar, och vi sitter på banken och binder räntor och skapar sparande åt sonen. Denna fredag kväll festar de och röjer framför scenen. Jag kanske lyxar till det med ett glas Cola och lite popcorn. De ligger de i leran och spyr och jag går och lägger mig i tid för att "det är en dag imorgon också"
Men jag vill verkligen inte byta.. ;)
Är inte det lite töntigt ändå, att som karlskogabo campa på PIP? Eller är det jag som blibit gammal och grå?
(Nu fick jag en iskall klump i magen för att han sovit en stund, ANDAS HAN? Fick springa och titta, och han sover så skönt.)
Det är för övrigt något jag inte var beredd på. Att man skulle bli så livrädd för döden. För att Jonathan ska dö. Eller Samuel. Eller jag själv.
Idag var vi på banken och skapade ett konto+månadssparande till Jonathan. Vi band även vår ränta på bolånet. När vi satt där så viskade Samuel: "Fan, vad vuxna vi är" Och det är vi ju. Klasskompisar från gymnasiet campar på Putte i Parken och festar i 5 dagar, och vi sitter på banken och binder räntor och skapar sparande åt sonen. Denna fredag kväll festar de och röjer framför scenen. Jag kanske lyxar till det med ett glas Cola och lite popcorn. De ligger de i leran och spyr och jag går och lägger mig i tid för att "det är en dag imorgon också"
Men jag vill verkligen inte byta.. ;)
Är inte det lite töntigt ändå, att som karlskogabo campa på PIP? Eller är det jag som blibit gammal och grå?
Kommentarer
Postat av: Pillan
Känner precis igen det där med dödsrädslan, det blir så påtagligt och man kan börja gråta av bara tanken. :-/
Postat av: Kerstin
Jag känner igen det där med att man känner sig äldre än sina jämnåriga... Gör också det :/ Här sitter man i dyr bostadsrätt och gårdsstädar, håller koll på räntor, storhandlar och har sambo och hund. Festival känns så långt borta på något sätt. Igår var vi ju middag med hos våra dagmattar som är 66 och 74 år, och vi pratade om att man glömmer att det är sådan åldersskillnad mellan oss... :D
Trackback