Han är här nu! <3
Han vägde 3515 g och var 52 cm lång.
Hela familjen mår bra och kom hem från BB igår. Underbart att vara hemma.
Skulle egentligen ha tid att skriva mer för han sover ju ganska mkt, men datorn, facebook, boggar osv känns helt ointressant. Då sitter jag hellre och stirrar på Jonathan när han sover.
Det är så konstigt, kan inte förstå att han är vår. Kan inte förstå att han kom ut ur mig. Hur kom han ut? Hur kunde vi lyckas få något så fint? När han tittar in i ögonen på mig smälter hela jag och jag trodde aldrig att det skulle gå så fort att älska någon från djupet av sitt hjärta. Skulle något hända Jonathan skulle jag gå under.
Asch, nu börjar jag grina igen. Mycket sånt nu.
Men bara av den renaste lycka.
Grattis igen!!
Visst är det en helt obeskrivlig känsla att bli förälder, och samtidigt väldigt overklig. Det är som som alltid funnits hos en, men ändå kan man knappt fatta hur man har lyckats göra en sån underbar liten människa.
Passa på att njuta ordentligt av den här första tiden (och alla följande år också naturligtvis) så hoppas jag att vi ses snart!!
Kram till hela familjen!
Grattis till hela familjen, och till dig Stina som gjort det största jobbet!
Lycka till med fortsättningen på resten av ert liv :-)
Och grattis igen, förstår att det känns obeskrivligt!
Kram P
Vilken känsla! Fantastiskt! Och tårarna bränner här med.. Kram på er.
Men du kommer väl ihåg hur det var när jag föddes..??? (Måste verkligen sluta driva med dig här, ingen annan än vi kanske fattar och tror att jag är HELT DUM i huvudet!!!)